Dags för tredje filmen

Årets mysigaste evenemang håller som bäst på i Lärkan, det är så klart frågan om filmens natt. Alla har på sina mysigaste kläder och ser på filmer hela kvällen, i skolan självklart! Utbudet är stort, allt från ritat till skräck och nu börjar kvällens sista film!

Mette

Globalt Seminarium

På fredag eftermiddag stannade elever ur kurserna filosofi, geografi, socialpsykologi och samhällslära kvar efter att de andra hade slutat. Det var dags för globalt seminarium. Konceptet går ut på att alla elever, individuellt eller i grupp, gör ett projektarbete som berör någon av följande länder Brasilien, Ryssland, Indien, Kina eller Nigeria för att sedan i små grupper med elever från alla kurser diskutera problematik och eventuella lösningar i sitt gemensamma land. Till sist samlades alla grupperna i auditoriet för att presentera de olika gruppernas slutsatser och diskutera dem.
Det var väldigt intressant att bearbeta samma fråga ur olika perspektiv i samma grupp och sedan höra andra gruppers slutsatser på samma fråga. Väldigt allmänbildande!

Lärkan Joonas Tolonen gästar Studio HBL

Abiturienten Joonas Tolonen, i Lärkan känd som mannen i kavaj och konventsstyrelsens ordförande, gästar idag Studio HBL. Där diskuterar han bland annat gymnasiereformen och ungdomars samhällsengagemang.

Här kan du se och höra Joonas och Nicholas Kujala, gymnasist i Norsen och vice ordförande i Finlands svenska skolungdomsförbund.

BIOLOGI-OS IBO 2014 BALI

Svetten rinner ner längs pannan medan jag under det andra provets sista minuter försöker slutföra biologiska experiment någonstans på andra sidan av vår planet. Under den senaste timmen har jag installerat en kromatografiplatta, uppmätt klorofyllvärden och stärkelsehalter med spektrofotometri och mycket hastigt framställt preparat för växtanatomiska studier. Febrilt försöker jag dra slutsatser från de värden jag fått, granskar mina hypoteser en efter en, kastar fram både siffror och bokstäver i svarsfälten, kryssar för antingen sklerenkym eller parenkym. I den stund då klockan ringer tar jag ett djupt andetag, ser mig omkring och undrar hur jag egentligen hamnat här.

I början av juli 2014 ordnades den 25:e Internationella Biologiolympiaden (International Biology Olympiad, IBO) på den tropiska ön Bali i Indonesiens övärld. IBO är en tävling för gymnasieelever där elevernas förmåga att lösa biologiska problem och genomföra biologiska experiment testas. Över 60 länder deltar i tävlingen och från varje land väljs fyra elever till tävlingen; den här gången hade jag äran att få representera Finland andra året i rad. Även om IBO:s viktigaste syfte är att erbjuda akademiska utmaningar för ungdomar världen över så handlar det lika mycket om att befrämja internationella kontakter mellan biologiintresserade elever. Till följande ger jag en inblick i vad allt som hände under en veckas tidsperiod fullspäckad av sprudlande biofili.

Vägen till Bali

Kvalifikationsprocessen till IBO började i januari då Biologi- och Geografilärarnas förbund ordnade sin årliga nationella tävling där alla gymnasielever har möjlighet att delta. (Fråga gärna Tiina V. eller Tom A. om detta prov om du var intresserad av biologi innan du läste detta, eller om du mot förmodan blev det efter att du läst detta.) Genom att utmärkt behärska gymnasiets biologikurser och lite till blev de sex bästa från detta nationella prov valda till nästa omgång, nämligen en veckas uttagningskurs på Helsingfors universitet. Efter 1328 sidor av Cambells Biology, fyra intensiva mikroskoperingstimmar om växter, tre timmar av kolonnkromatografi, 120 min av aminosyrors titrering, ¼ dygn av insekters och tagghudingars dissektion och ca 18700 sekunder av spektrofotometrisk bestämning av mängden antocyanin, 90 min av intensiv PCR tillsammans med ekologisk statistik och 32 sidor av uppgifter fick jag sedan veta att jag var en av fyra lyckliga (i detta skede kanske du tycker olyckliga) på väg till IBO 2014 på Bali tillsammans med Niko Johansson, Maria Kataja och Niko Kemi. Våra reseledare och Finlands jurymedlemmar var Justus Mutanen och Matias Lommi.

På Bali

Vi påbörjade vår resa mot Bali redan ett par dagar tidigare för att kunna komma över jetlagen och bekanta oss med de lokala sevärdheterna före själva tävlingen.  Vi flög via Singapore och anpassade oss till det tropiska klimatet där under en natt innan vi fortsatte vår resa till själva Bali. Vi lyckades tappert ta oss genom trafikkaoset (på Bali finns exakt två trafikregler: väj för större fordon och stanna vid rött ljus) till Monica Bali Villa där vi stannade några dagar. Nästa dag gjorde vi en utflykt och körde runt ön. Vi hade turen att få en mycket trevlig och öppen taxichaufför som kunde berätta ett som annat om lokalinvånarnas syn på livet. Han visste berätta att barnen inte går till skolan om det är under 20^oC (det är ju alldeles för kallt), och han var fast övertygad om att människor inte kan leva i minusgrader (vilket ju roade oss en del). Därtill hade han inte ännu beslutat vem han skulle rösta på i presidentvalet, för han påstod att han kunde få bättre ”erbjudanden” (!) just före valdagen. 

IBO 2014

Vi anlände till Aston Denpasar Hotel på lördag kväll 4.7 och genast därefter började vi bekanta oss med våra medtävlare. Dagen därpå var det dags för öppningsceremonin vid Bali Nusa Dua Convention Center där vi stolta representerade Finland med studentmössorna på huvudet. Dessa var omtyckta så till den grad att vi blev dokumenterade i över 50 selfien! På måndag fortsatte vi med diverse grupplekar för att lätta upp stämningen lite mera. Samtidigt fick vi bekanta oss med laborationsutrustningen och det började gå vilda spekulationer om vad som kunde testas i de praktiska proven, eftersom utrustningen hade varit ganska så varierande, det fanns bl. a. mikropipetter, centrifug, 25 olika dissektionsverktyg, mikroskop och mp3-spelare.

På tisdag vaknade vi fulla av förväntan och/eller förtvivlan. Nu var det äntligen dags för den praktiska tävlingsdelen, som i sin tur bestod av fyra skilda prov à 90 min.  Före tävlingen hade vi endast fått veta de mångtydiga rubrikerna för de praktiska proven, nämligen Cell and Molecular Biology, Plant Anatomy and Physiology, Animal Physiology and Systematics, Ecology and Ethology. Först visade det sig att jag skulle jag digestera olika bakterieplasmider med olika restriktionsenzymer och sedan separera DNA-fragmenten med hjälp av elektrofores. Dessutom skulle jag studera teoretiskt bakteriernas exponentiella förökning. Därefter var det dags för prov 2, som jag redan berättade om genast i början av den här texten. Det tredje provet innehöll statistiska uppgifter om indonesiska fiskars salttolerans samt artbestämning av indonesiska räkor och en slutledning av deras eventuella fylogeni. Slutligen var det dags för en studie om de indonesiska ekosystemens succession och en etologisk artbestämning av fåglar på basis av deras sång.

  

Två dagar senare på torsdag vaknade vi av en överraskning, det teoretiska provet som var tänkt att börja på morgonen hade förflyttats till eftermiddagen. Vi fick höra att det hade funnits så mycket korrigeringar i frågeuppställningarna så att tävlingsjuryn helt enkelt inte hade lyckats få frågorna färdiga! Dessutom hade tävlingsarrangörerna först tänkt sig att frågorna skulle besvaras via en nätportal, men i och med att nätförbindelsen inte fungerade ordentligt blev vi slutligen tvungna läsa frågorna från pdf-filer. Allt detta ledde till att vi skrev provet på eftermiddagen och kvällen med trötta ögon tittande på datorskärmar, innehållande uppgifter om bl.a. risodlingens ekologi, proteinernas struktur och alkoholens nedbrytning i levern . Alla tycktes dock ta saken med ro (vi firade t.o.m. Niko J:s  födelsedag under förmiddagen). Knappast skulle stämningen ha varit lika munter om samma hänt under studentexamen (som ju förresten snart också blir elektronisk).

På onsdag, dagen mellan provdagarna, gjorde vi en utflykt till Bali Safari och beundrade den indonesiska faunan och såg bl.a. tapirer, en tigerfamilj och en komodovaran.  På fredag däremot kunde vi slappna av fullständigt på Ayodya beach innan vi igen fick träffa vårt lands jurymedlemmar. Dessa kunde berätta om vilken arbetsdryg vecka de hade haft och hur de knappast sovit något alls natten före de teoretiska proven. Efter mötet med dem styrde vi mot Uluwatus tempelområde. De lokala aporna ansågs heliga, men i vår mening var de snarare de värsta kleptomaner vi någonsin stött på; de lyckades stjäla både glasögon och vattenflaskor medan vi gick omkring på området. Dagen kulminerade i en traditionell Kecak-folkdansföreställning.

 

På avslutningsdagen nådde sedan Finland sitt bästa resultat i IBO någonsin, för Niko J. och jag förbättrade våra resultat från ifjol och tog en silvermedalj den här gången, Niko K. fick brons och Maria ett hedersomnämnande. Vårt land hade tidigare fått enstaka silvermedaljer åren 1999, 2001 och 2011, men aldrig tidigare hade vi fått två silvermedaljer i samma OS. Enligt vad som berättats är jag den första finlandssvenska OS-medaljören i biologi. Den muntra stämningen blev ju bara bättre då vi fick äta något annat än ris under galamiddagen efteråt! Under veckan fick vi vara med om så mycket och vi blev bekanta med så många likasinnade runtom i världen. Men tyvärr visste vi alla att den fenomenala veckan nu var över. Tyvärr anade vi alla finländare också att vår framgång inte precis skulle slå sig igenom i media där hemma.

I fortsättningen får andra biologiintresserade gymnasister försöka slutföra biologiska experiment någonstans på andra sidan av vår planet. Och undra hur de hamnat där. 

Jakke Neiro

ABI -14

Lärkan Niklas Miller vann matematiktävling

Vår abiturient Niklas Miller vann senaste vecka den matematiktävling som årligen ordnas av Teknologföreningen, den svenskspråkiga nationen vid Aalto-universitetet. Hurra för dig, Niklas!

Det blev en heldag på universitet för Niklas och de andra abiturienterna som deltog. Själva provet tog tre timmar och bestod av sex uppgifter av varierande svårighetsgrad. Niklas berättar att uppgifterna hade sin grund i gymnasiets läroplan, men de innehöll också fördjupad universitetsmatematik som skulle tillämpas med hjälp av givna data.
- Uppgifterna gällde optimering av volymer och areor med hjälp av derivatan, areaberäkning med kryssprodukter, lösning av ekvationer, induktionsbevis och sannolikhetslära, säger Niklas (och någonstans där förstod modersmålsläraren inte längre riktigt allt han sa).

Niklas hade redan från första början en känsla av att det kunde gå bra i provet, eftersom uppgifterna verkade mer eller mindre bekanta från gymnasiekurserna och eftersom tekniken för induktionsbeviset, som många ansåg vara provets svåraste fråga, var färskt i minnet.
- Med tanke på att jag tävlade mot Svenskfinlands toppar i matematik, så måste jag erkänna att min vinst kom som en överraskning, säger Niklas.

Enligt Niklas är det bästa med matematiken att den saknar gränser.
- Med hjälp av den kan man skapa helt abstrakta världar som kan vara till praktisk nytta. Inom fysik och teknik behövs matematik för att beskriva lagbundenheter i naturen, medan företag behöver matematiska kunskaper för att maximera sin vinst, menar han
Niklas betonar också att det är viktigt att vi behärskar matematik i en värld där allt flera uppgifter sköts av datorer och robotar. Själv tycker han dock om matematiken helt enkelt därför att det är tillfredsställande att lösa problem. När man plötsligt kommer på någon elegant lösning till ett klurigt problem känner man sig lättad och nöjd.
- Oftast är den enkla lösningen den vackraste.

Efter studentskrivningarna funderar Niklas på att studera utomlands eller söka till Aalto-univesitetet. Vid sidan om matematiken har han ett intresse för fysik och teknik och är speciellt intresserad av energiproduktion och olika tekniska innovationer i samhället.
- Min dröm är att bidra till utvecklingen av bättre energiproduktionsmekanismer - speciellt atomenergi och vågenergi kan ha stor potential i framtiden. Garanterat kommer matematiken att vara till nytta i mina framtida studier, säger Niklas.

Grattis igen, Niklas!

Högskoledagen 6.11

En ganska genomblöt torsdagmorgon samlades samtliga abiturienter på senatstorget för att hoppa in i olika bussar med riktning Helsingfors högskolor.

Jag hade medi som första destination och fick under förmiddagen uppleva lite av vardagen på Mejlans Campus. Förutom allt prat om hur vi borde förbereda oss, hur det är att studera medicin och vad för möjligheter som finns efter studierna så var det skönt att se att de som studerar där är högst normala personer. Att höra att fastän studentexamen inte skulle gå som tänkt så ska man inte kasta in handduken för det. ("Det är inte alls omöjligt, bara att läsa och räkna från januari fram till inträdesprovet flera timmar om dagen så går det nog" *stön*)

Det blev rätt många "HEEEJ!!!", "Är du också här??" och "Vad har du skrivit?" under dagen. Att få träffa bekanta (och mindre bekanta) som sitter i samma båt som en själv var minst lika nödvändigt som infon om högskolorna.
På eftermiddagen besökte jag Aalto, vilket tyvärr var lite av en besvikelse. Det enda jag egentligen var intresserad av där var bio-IT och kemi (okej, också faktiskt konst), men det jag och några andra inte helt nöjda hamnade i var ett elektroniklabb som såg ut som en pysselverkstad.
Trots det var det en lyckad dag och nu känns det faktiskt som att jag är snäppet säkrare på mina val.
Att ha ett tydligt mål gör det så otroligt mycket lättare att ta itu med alla ogjorda matematik- och fysikläxor. Eller i varje fall att ens ta fram böckerna och låtsas göra dem.

Louise