Talangfulla lärkor

Då var det dags för årets talangafton i Lärkan. En annorlunda och underhållande eftermiddag. Vi fick njuta av uppträdanden som var allt från rörande till roande. Något som var gemensamt för varje uppträdande var ett meddelande, något fint som talanginnehavarna ville säga till publiken.

Spännande...

 Publiken njuter

Lukas känslofyllda sång & spel

Skickligt banduppträdande med vacker sång

 Juryn & konventsstyrelsen delade ut priserna

Celia och ukulelen

I år var det mycket musik på talangafton, men med rymdes också bl.a. ett unikt uppträdande. Till slut fick publiken rösta på sin favorit. Årets vinnare var Celia, som spelade ukulele och sjöng vackert. Publikens favorit var matteläraren Lukas!

Dessa talangfulla lärkor kan verkligen tackas för att ha visat oss skolkamrater vad de går för!

Foto: Frida Björklund, Elisabet Wikström

Lyckad resa till CERN

Vi är nyss hemkomna från vårt äventyr. Och med vi och vårt äventyr menar vi 20 elever och två lärare som varit till Genève i Schweiz på den berömda projektresan till CERN - platsen med världens största partikelaccelerator. 

 

Resans huvudmål var att besöka CERN för att ta reda på vad det är som man undersöker där. Vi fick höra om hur man försöker ta reda på vad som hände under de första bråkdels sekunderna i vårt universum, om partikelkollisioner med massiva energimängder och om hur produktionen av antimateria går till. Ja, och mycket mer! 

 

Vi besökte också Röda korsets huvudkontor och FN:s (andra) huvudkontor.  De här platserna var värda varje sekund att besöka!

Resan var inte någon vanlig semesterresa, utan vi hade långa men intressanta dagar. Några av höjdpunkterna under resan var också de gemensamma middagarna där vi umgicks med varandra och faktiskt lärde känna varandra bättre. Vi fick också höra många skämt och livsråd från våra lärare. Det var roligt att se hur gruppandan utvecklades under den resans gång och hur mycket ny fysik vi lärde oss. Vi vill tacka Jonas och Åke och och förstås alla medresenärer för en super rolig ”once in a life time" resa.  

Text: Henrika Mohn och Veikko Luukkonen

Bild: Veikko Luukkonen

Gammeldansen 2017

Då abina lämnat skolan på lastbilsflak på torsdagen gällde det för tvåorna att städa efter dem och dekorera festsalen. Varför? Gammeldansen var nästa dag!

Danserna hade man lärt sig fint med motivation och samarbete. Det blev extra fint på De Gamlas Dag då alla var i sina klänningar och frackar! Alla flickor hade valt en klänning som hade en modell och färg som passade just den flickan.

Alla kändes vara lite nervösa inför båda danserna men det gick ändå riktigt bra! Föräldrarna och annan familj var glada då de blev frågade till vals. När vi fick dansen för föräldrarna färdigt var alla mycket glada och hade en massiv gruppkram efter elevdansen vilket var mycket lyckad.

Från gammeldansen fortsatte största delen av dansarna till efterfesten vilken hälldes i Teknologiföreningens lokaler. Där fick vi serverad trerätters middag och dansade senare.

Foto: Karo Pihlström

Forskarkursen 2016

Text och bild: Markus Henttonen, Julius Hagelstam och Dennis Svartbäck.

Efter dimissionen i början av juni började sommarlovet för så gott som alla Lärkor, men för fyra började forskarkursen som ordnas vid Helsingfors universitets kemiska fakultet. Kursen ordnas som ett samarbetsprojekt mellan de svenskspråkiga gymnasierna i Helsingfors och denna gång hade kursen sammanlagt åtta deltagare. Fyra elever deltog från Lärkan och Tölö gymnasium och deltagare från Brändö saknades detta år. I kursen deltar man i ett autentiskt forskningsprojekt och utför mätningar samt för statistik över dem. I likhet med motsvarande kurs för två år sedan, arbetade vi med det långvariga liposomprojektet, som handlar om hur cellmembran samverkar med olika föreningar. Den delen vi deltog i handlade om hur antioxidanter diffunderar in i cellmembran, som simuleras av natriumdodecylsulfatmiceller (små droppar av ämnet som gör fetter vattenlösliga i schampo).

Då man skulle anmäla sitt intresse visste vi inte riktigt vad vi skulle vänta oss och inte heller blev vi klokare av att få veta att kursen handlar om ”micellär elektrokinetisk kapillärkromatografi”. I e-postmeddelandet bifogades också artikeln “A brief introduction to capillary electrophoresis”, som beskriver funktionsprincipen för kapillärelektrofores. Efter att vi noggrant läst igenom nio av artikelns fjorton sidor hade vi fortfarande ingen aning om vad kursen egentligen handlar om. Efter att ha träffat handledarna och en lektion med projektledaren började allting dock klarna.

Teori

En schematisk bild på en kapillärelektrofores

En kapillärelektrofores är en apparat som används för att i en kapillär separera ämnen utgående från deras elektriska laddning. Kapillären innehåller en buffertlösning och finns i ett starkt elfält mellan två inerta platinaelektroder. Elfältet får tillsammans med kapillärens väggar vätskan i kapillären att röra sig mot den negativa polen. Denna vätskerörelse kallas för elektroosmotiskt flöde (EOF). Det elektroosmotiska flödet kan användas för att separera ämnen enligt storlek och laddning. Elektriskt neutrala ämnen rör sig med det elektroosmotiska flödet medan positiva ämnen rör sig snabbare och negativa långsammare än det elektroosmotiska flödet. För att markera det elektroosmotiska flödet används den elektriskt neutrala föreningen tiourea. Tiourea är urea där syre ersatts av svavel.

Olika laddade partiklars relativa rörelsehastighet i kapillären

Storleken påverkar rörelsehastigheten i mindre grad än laddningen, det vill säga att stora molekyler rör sig långsammare än små. För att separera neutrala föreningar från det elektroosmotiska flödet används miceller av ett ämne med en hydrofil och en hydrofob ända. Micellerna bildas då de hydrofoba ändorna av den micellbildande molekylen klumpar ihop sig och bildar en droppe. De hydrofila ändorna som pekar utåt gör micellen vattenlöslig. Då ett elektriskt neutralt ämne löser sig i de negativt laddade micellerna kan det separeras från tiourea och detekteras skilt.

En mindre schematisk bild på en kapillärelektrofores

Då ämnen separeras med hjälp av kapillärelektrofores löses de upp i en buffertlösning. Lösningen förs sedan över till en liten vial med en volym på ungefär 1 ml, vilken i sin tur placerades i apparaten. Bufferten var fosfatbaserad och hade likartade kemiska egenskaper som människoblod. Då en mätning utförs upptar elektroforesapparaten en liten mängd av sampellösningen i den buffertfyllda kapillären och mäter tiden det tar för ämnet att nå UV-spektrometern. Detta upprepades fem gånger per sampel och en körning med 4-6 olika lösningar kräver ungefär en och en halv timme. Med hjälp av tiden det tar för det elektroosmotiska flödet och provet att nå detektorn bestämdes den effektiva elektroosmotiska mobiliteten för ämnet som analyseras. Resultaten av den effektiva elektroosmotiska mobiliteten används i ett senare skede av forskningen.

En vecka på universitetet

Vår vecka på universitetet började med en kort presentation av kapillärelektrofores och utrustningen vi skulle arbeta med. Efter presentationen skulle vi bekanta oss med hur förändringar av olika parametrar, som till exempel separationsspänning, påverkar mätresultatet. Efter att vi vant oss med apparaten och dess inställningar fick vi av handledarna i uppgift att ta reda på vilka tre av de fem antioxidanter vi undersökt en oidentifierad lösning innehåller. Genom vanlig kapillärelektrofores lyckades vi ta reda på att lösningen innehåller åtminstone ett elektriskt neutralt och ett negativt laddat ämne.

Efter den första dagens introduktion började vi med de egentliga mätningarna. Då utförde vi två körningar om dagen och dokumenterade våra resultat. De två sista dagarna analyserades neutrala föreningar som var upplösta i miceller. En stor del av tiden på universitetet gick ut på att vänta på resultat, eftersom körningarna i likhet med de flesta andra forskningssammanhang dröjer länge. En del av väntetiden fick vi helt enkelt underhålla oss själva, men våra handledare hade också planerat en del program för oss. Oftast var detta ”rapportskrivande”, men ibland gjorde vi också något annat, som att spela schack på gården till fakulteten för fysik. Vi fick också höra om den forskning som utförs vid den kemiska fakulteten i form av korta presentationer.

I kursen ingick också sammanställandet av en laborationsrapport. Den inkluderar uppgifter om utrustningen vi använde, om forskningen vi gjorde, om resultaten vi kom fram till samt en sammanfattning av teorin. För den intresserade finns rapporterna bifogade i slutet av detta inlägg. Det gör inget fastän man inte förstår dem eftersom kapillärelektrofores egentligen hör till magisterskedet av studier i analytisk kemi. De torde öppna sig för dem som läst alla gymnasiekurser i de naturvetenskapliga ämnena.

I slutet av kursen tillverkade vi sorbet genom att blanda bärkräm och vispade ägg och sedan tillsätta i flytande kväve (-196°C). Vi kan rekommendera det oberoende hur intresserad man är av naturvetenskaper. Resultatet samt Julius åsikt om smaken syns på bilden nedan.

Naturvetare använder flytande kväve också utanför seriösa experiment

Julius och sorbet

Länkar till rapporter för den intresserade

Markus: https://drive.google.com/file/d/0B2qGbPAP1t2scVZPai1HOUxRalU/view?usp=sharing

Julius, Dennis: https://drive.google.com/open?id=1WYYaJnGVTas56n4wNEI8UcrPN5fmHOKKTNGLz-dJ7gU


(öppna i Word för korrekt layout)

Mysdagen

I livet finns det goda och lite sämre traditioner. En av Lärkans traditioner är att lärarna  ska förstöra alla naiva ettors drömmar under första provveckan. Egentligen är det ju inte så hemskt. Men som tur har vi i Lärkan mysdagen, en dag som verkligen lappar ihop alla söndriga små ettor.

I år var mysdagen måndagen före höstlovet. De som var i skolan under dagen har säkerligen sett glada lärkor springa runt i myskläder!

Tutorerna hade planera en händelserik dag med fyra stationer och film i slutet av dagen. Det var ett väldigt lyckat evenemang enligt tutorn Siri. 

Ettorna Carolina, Cecilia, Nellie, Oscar och Urban hade blandade känslor över provveckan. En del såg det som hemskt och de andra som chill. Men alla ansåg att det var riktigt trevligt med mysdag!

Och så sa ju alla dessa små ettor att de trivs i Lärkan så därmed kan jag väldigt inofficiellt se de som att trivseln i Lärkan är ju 100%!

Text: Emilia Winqvist Bild: Leia Boullenger, Chloe Kilman, Valter Enlund

Första provveckan

Plugga, äta, sova… Så kan min första provvecka beskrivas med tre ord. Jag har sex prov bakom mig nu och min hjärna är så gott som kokt. Idag tog det mig tio sekunder att registrera att min kompis talade med mig, så trött var jag. 

Som en "liten naiv etta" kändes flera än två prov i veckan ganska extremt, men jag antar att man vänjer sig. Att vara etta är inte så lätt, och första provveckan gör det inte bättre heller. Alla andra verkar ha stenkoll, medan man själv sitter där och tänker: ”kom jag ihåg att låsa förrådet?”.

Vi ettor har förstås mysdagen att se fram emot, det är alltid en liten tröst. Lärkor som redan genomgått sin första provvecka försäkrar oss om att allting kommer gå bra, trots att ännu flera pratar om hur de första proven alltid går…tja, sämre än i högstadiet.

”Oavsett hur proven går,

så finns mysdagen till för när era 

prov går åt skogen.”

-händer bara i Lärkan

Nu är det över, bara för att upprepas om sex veckor igen. Om någon frågade om jag gör något ikväll, skulle jag säga dem att jag tänker åka hem och sova. Jag är rätt säker på att de flesta ettor kommer ge er samma svar om ni frågar.

Tips för att klara provveckan med glans

Så, nu är den här igen. Vi har alla omringat oss med falska förhoppningar om att tiden aldrig ska vara inne, att den nog kommer senare, att det ännu är många dagar kvar. Ändå har klockan obarmhärtigt tickat och fört oss rakt in i denna tid som vi alla fruktat. Vad är det jag talar om? Jo, provveckan.

Var ändå lugna, (speciellt ettorna men även andra som behöver friska upp sitt minne) här presenteras: 7 tips för att klara provveckan med galans!

Notera: Undertecknad tar inget ansvar över misslyckade prov fastän alla punkter följts, dessa är riktgivande och garanterar inga bra provresultat.

1. Sov

Det är fullkomligt acceptabelt att lägga sig ner för att ta en tupplur så gott som varsomhelst under provveckan, helst i sin säng eller på en soffa, men till och med Manges arbetsbord kan göras bekvämt nog ifall det krävs.

2. Ät

Att hålla blodsockret högt är livsviktigt under och före provveckan så man orkar suga in sig all kunskap. Då kan man ta valfri butik till hjälp och skaffa sig en hög med valfria godsaker att äta vid valfritt tillfälle.

3. Andas

“Äta bör man annars dör man” heter det, men detsamma gäller andning. Ifall man är nära ett nervöst sammanbrott över mängden arbete ska man ta några djupa andetag vilket sänker stressnivån. Ifall stressen ökar av att fokusera på sin andning rekommenderas det att man fortsätter arbeta så att inte all tid går åt till att andas.

4. Klä dig

Icke-obligatoriskt! Eller jo, klä dig för all del, men själva plaggen gör ingen skillnad. Om man känner för att skriva prov i lillasysters vindtygshalare eller morfars hängselbyxor är det fritt fram, de flesta föredrar myshuppare och mjuka byxor.

5. Läs

Det lönar sig att börja läsa redan över en vecka innan provveckan börjar för att garantera ultimat framgång. Det är alltså redan för sent, så denna punkt kan hoppas över.

6. Stressa

...inte mer än nödvändigt. Det finns alltid fler kurser och om man inte tänker läsa fler kurser kan ämnet i fråga inte ha en speciellt stor betydelse, eller hur? Ifall stressnivån blir för hög, se punkt 3.

Och sist men inte minst, då provveckan tagit slut:

7. Slappna av

Var lugn och kom ihåg att denna tid bara varar i en och en halv vecka. Försök att inte tänka på mängderna provveckor du har kvar, utan fokusera på att njuta av livet...tills det är dags för nästa drös av läxor, inlämningsarbeten och prov.

Foto: Niklas Pajunen